Jag ber härmed på mina knän till förkylningsgudarna att komma ner och hämta sina baciller igen, innan mina muskler förtvinar totalt och kroppen glömmer hur den producerar endorfiner. Please? Foto privat. Axlarna som snart är ett minne blott?
Jag började blogga våren 2008, och tanken var då mest att ha den som en dagbok för mig och mina nära.
Idag har den utvecklats till att vara en inspiration, inte bara för mig själv, utan också för andra.
Jag delar med mig av allt som rör min vardag, alltid ärligt och från hjärtat.
Vill försöka få alla att fånga dagen, men också att se den obegränsade möjligheten vi alla faktiskt har att skapa våra egna fantastiska ögonblick i livet, istället för att vänta på att de skall komma till oss...
Live, not survive!
Usch ja! Hoppas dina baciller försvinner snart! Vill att våra också ska försvinna. Det är så trist att vara sjuk!
SvaraRaderaKrya på dig kram till dig
Vila är bästa medicinen!
SvaraRaderaJa visst är det tråkigt med sjukdomar som begränsar tillvaron. Krya på dig!
SvaraRaderaAj aj, vännen - krya på dig och vila dig i form! Kramar
SvaraRaderaSnygga axlar!
SvaraRaderaJobbigt att vara förkyld, hoppas det går över snart.