Jag ber härmed på mina knän till förkylningsgudarna att komma ner och hämta sina baciller igen, innan mina muskler förtvinar totalt och kroppen glömmer hur den producerar endorfiner. Please?
Foto privat. Axlarna som snart är ett minne blott?
söndag 11 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Usch ja! Hoppas dina baciller försvinner snart! Vill att våra också ska försvinna. Det är så trist att vara sjuk!
SvaraRaderaKrya på dig kram till dig
Vila är bästa medicinen!
SvaraRaderaJa visst är det tråkigt med sjukdomar som begränsar tillvaron. Krya på dig!
SvaraRaderaAj aj, vännen - krya på dig och vila dig i form! Kramar
SvaraRaderaSnygga axlar!
SvaraRaderaJobbigt att vara förkyld, hoppas det går över snart.